Överlevnadsguide för migrändrabbade

Migrän är en neurologisk sjukdom. Det främsta symtomet vid migrän är anfall av huvudvärk: kraftig och pulserande, framför allt i området kring ögonen, pannan och tinningarna – ofta bara på ena sidan. Anfallen kan förvärras av fysisk aktivitet och åtföljs inte sällan av andra besvär, till exempel illamående, kräkningar samt känslighet för ljus, ljud och lukt. Utan behandling varar migränanfallen oftast mellan 4 och 72 timmar.

Vad orsakar migränhuvudvärk?

Vad det är som föranleder till ett migränanfall är inte fullständigt klarlagt, eftersom det är en komplex process. Forskare har dock konstaterat att det finns områden i hjärnstammen – förbindelsen mellan ryggmärgen och storhjärnan – som aktiveras genom den smärtledande signalsubstansen CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid) vid ett migränanfall. Det tros leda till att blodkärlen inflammeras och vidgas, vilket i sin tur orsakar migränhuvudvärk.

Kunskapen om CGRP vid migrän har gett upphov till de förebyggande anti-CGRP läkemedel som finns tillgängliga idag.

Hur vanligt är migrän?

Migrän är en folksjukdom som drabbar 15% av befolkningen, som ofta insjuknar redan under puberteten.

Risken att drabbas av migrän är som störst i åldrarna mellan 20 och 50 år. I denna åldersgrupp drabbas tre gånger så många kvinnor som män.

Finns det olika typer av migrän?

Sjukdomen kan delas upp i följande övergripande grupper:

• Migrän med eller utan aura
• Episodisk eller kronisk migrän.

Migrän med eller utan aura
Vid migränanfall med aura upplever den drabbade neurologiska symtom före anfallet i form av till exempel:

• synstörningar som flimmer eller störningar i synfältet
• domning eller försämrad känsel i ena sidan av huvudet/ansiktet/armen
• talsvårigheter eller svårighet att hitta vissa ord.
  

… eller en kombination av dessa symtom.

Episodisk eller kronisk migrän
Kronisk migrän föreligger när den drabbade har minst 15 dagar med huvudvärk per månad under en period på tre månader, och minst åtta av dessa har typisk migränkaraktär (till exempel pulserande eller halvsidig smärta, som åtföljs av illamående eller ljuskänslighet).

Vid färre dagar med smärta per månad pratar man om episodisk migrän – oavsett om anfallen kommer fyra gånger om året eller fyra gånger i månaden.

Kan jag få behandling för min migrän?

Ja, genom akut smärtstillande och/eller förebyggande läkemedelsbehandlingar.

Du kan få behandling av en allmänläkare i primärvården eller hos en neurolog i specialistvården, beroende på hur pass svåra och ofta förekommande dina symtom är. Igångsättandet av behandlingen baseras på en noggrant ifylld huvudvärksdagbok som du som migrändrabbad ansvarar för att fylla i inför ditt första besök. Det är viktigt att du vid det första besöket i primärvården har dokumenterat dina anfall, dess start, varaktighet, allvarlighetsgrad, ditt användande av akutmedicinering och effekt under minst 1-3 månader. Att föra huvudvärksdagbok löpande, även när du påbörjat din behandling, är mycket viktigt för att vården och du själv ska kunna följa hur behandlingen fungerar och möjliggör andra tillgängliga alternativ ifall ordinerad behandling inte fungerar i ditt fall.

Förebyggande läkemedelsbehandling är lämpligt för patienter

• som drabbas av migränanfall fyra eller fler dagar i månaden
• vars migränvärk inte svarar på akut medicinering
• som inte kan få akut behandling på grund av biverkningar eller andra sjukdomar.

Akut smärtstillande läkemedelsbehandling
Smärtstillande läkemedel som innehåller ibuprofen, paracetamol, naproxen eller acetylsalicylsyra kan ordineras av din läkare på vårdcentralen. Hjälper inte detta är nästa steg att prova anfallslindrande triptaner, som finns i olika beredningsformer. Din primärvårdsläkare kan även ordinera läkemedel som hjälper mot kraftigt illamående.

Förebyggande läkemedelsbehandling
Primärvårdsläkaren kan även förskriva förebyggande läkemedel, såsom antidepressiva och blodtryckssänkande läkemedel (betablockerare); och vissa epilepsiläkemedel. Gemensamt för dem alla är att de har utvecklats för behandling av andra sjukdomar, men att de även kan bidra till att reducera migränanfall hos vissa migrändrabbade. Ibland måste man prova flera olika behandlingar för att hitta det alternativ som fungerar bäst och har störst effekt. Huvudvärksdagboken spelar en viktig roll för utredningen kring behandlingens effekt.

Förebyggande läkemedelsbehandling
Ifall din läkare på vårdcentralen är osäker på vilken slags migrän du lider av eller inte kan erbjuda behandling som har tillräcklig effekt, ska du begära att bli remitterad till en neurolog i specialistvården.

 I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att du ska skriva en så kallad egen vårdbegäran. Det kan också kallas egenremiss eller egenanmälan. Du kan får information om vad som gäller i regionen där du bor genom att besöka 1177.se – sök på ”egen vårdbegäran”.

 De flesta neurologmottagningar på sjukhus samt fristående huvudvärkskliniker erbjuder förebyggande läkemedelsbehandlingar specifikt utvecklade för migränprofylax. Kom ihåg att fortsätta föra huvudvärksdagbok. Det kommer underlätta för specialisten att ställa rätt diagnos och erbjuda rätt behandling för dig.

Ju mer detaljerad information om dina migränsymptom och dina upplevelser kring din migrän som du kan ge din läkare, desto lättare är det för hen att komma fram till rätt diagnos och föreslå rätt behandling. Använd därför tiden fram till det första besöket för att föra huvudvärksdagbok och att anteckna vilka symtom som du upplever innan, under och efter ett anfall.

Skriv även ned vad du gör idag för att lindra dina symtom. Läkaren kommer troligen fråga dig om vilka behandlingar och läkemedel du provat tidigare och hur effektiva du upplevt att de har varit. Det är viktigt särskilt ifall du använder smärtstillande läkemedel regelbundet. En alltför hög konsumtion av smärtstillande läkemedel kan i sig ge upphov till huvudvärk.

Fråga läkaren vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga för dig samt om läkaren har några förslag på förändringar i din livsstil som du kan göra för att förbättra din situation.

Först och främst handlar det om att du ska vara snäll mot dig själv och hitta balansen i vardagen. Ibland kan även små förändringar bidra till att, i alla fall periodvis, slippa den onda spiral som migränsjukdomen kan skapa och göra tillvaron lite lättare.

Du kan börja med att se till att du har tid och möjlighet till följande:

• återhämtning
• rätt kosthållning
• fysisk aktivitet.

Kom ihåg att alla människor är unika, och det som fungerar för en person kanske inte fungerar för dig. Det bästa tillvägagångssättet kan variera, och det är klokt att arbeta nära din läkare eller sjuksköterska och andra tillgängliga resurser för att hitta den mest effektiva strategin för att hantera just din migrän.

Vila vid migränanfall. Då ger du hjärnan en chans att återhämta sig från den inflammation som uppstår vid ett migränanfall. 

Känn dina gränser. Lyssna på din kropp och planera in tid för avkoppling och återhämning, oavsett om det handlar om avslappningsövningar, meditation eller en stund med favoritboken.

Få regelbunden sömn. Se till att du får tillräckligt med sömn varje natt.

Minska stressen. Stress är en betydande utlösande faktor för migrän. Lär dig att hantera din stress genom avslappningsövningar, djupandning eller meditation. Var lite egoistisk ibland. Om du känner att det ställs för höga krav på dig eller om du känner dig pressad är det viktigt att kunna säga ifrån.

Ät och drick regelbundet. Då förses hjärnan kontinuerligt med ny energi, du mår bättre och migränen lindras. Vätskebrist kan utlösa migränanfall. Ha därför alltid ett lätt mellanmål och vatten nära till hands oavsett om du är på jobbet eller på språng.

Rör på dig. Regelbunden, måttlig fysisk aktivitet kan bidra till att minska migränintensiteten och frekvensen. Det beror på frisättningen av särskilda signalsubstanser och peptider, som lyckohormonerna serotonin och endorfin. Extremsport och styrketräning bör däremot undvikas, särskilt under en pågående attack.

Kom ihåg solglasögon. Polariserande solglasögon tar bort ljusreflexerna vid starkt solljus och dämpar ljuskänsligheten.

Med lite lyhördhet och flexibilitet från din arbetsgivares sida behöver migränen inte vara ett problem för dig i ditt arbete.

Få din arbetsplats ordnad så att din kroppshållning blir så ergonomisk som möjligt för att undvika spänningar, framför allt i nacke och axlar. Undvik placeringar i starkt ljus.

Bär bullerdämpande hörlurar om du är känslig för ljud. På så sätt minskar du ljudintrycken och visar samtidigt på ett hövligt sätt att du inte vill bli störd.

Ifall ditt arbete tillåter, kom överens med din chef om att kunna arbeta hemifrån vid behov. I annat fall, försök få tillgång till ett vilrum på din arbetsplats.

Många som har migrän är ofta borta korta perioder från jobbet, vilket kan komma att vara kostsamt i längden. Då kan det vara värdefullt att veta att det finns ett särskilt högriskskydd att ansöka om hos Försäkringskassan. Om en läkare bedömer att du kommer att vara borta från jobbet mer än tio gånger på ett år, kan du helt komma att slippa karensdagar.

Samtidigt som du slipper karensdagar slipper din arbetsgivare att betala sjuklön ifall du erhållit detta högriskskydd. Läs mer på Försäkringskassans hemsida – sök på ”särskilt högriskskydd”.