Hyperfokusering, oförmåga att följa rutiner och att glömma bort att äta och dricka ... Om människor med adhd inte lär sig att hantera de här symtomen kan det leda till konsekvenser, dvs utökade kostnader som diagnosen medför. Men för Sarah Alexander-Georgeson innebär exekutiv dysfunktion (t.ex. att självständigt kunna planera och organisera sin vardag) också ett plågsamt straff – fler migränattacker. Vad är då sambandet mellan adhd och migrän? Sarah undersöker hur det ena tillståndet kan påverka det andra och ger en personlig inblick i hur hon hanterar sin adhd och migrän på fem olika områden.
Forskning visar att personer med adhd (attention deficit hyperactivity disorder) löper större risk att drabbas av migrän.
I en studie som publicerats av amerikanska National Institutes of Health (NIH) hade 26 % av alla barn och ungdomar med adhd även migrän, jämfört med 9,9 % av de som inte hade adhd. 32,4 % av personerna med adhd hade spänningshuvudvärk, jämfört med 27,9 % av dem utan adhd.
Men vad är kopplingen? Varför är personer med adhd mer mottagliga för migrän jämfört med befolkningen i allmänhet?
Hur kan adhdsymtom leda till migränanfall?
En möjlig koppling mellan adhd och migrän är stress.
Exekutiv dysfunktion (t.ex. att självständigt kunna planera och organisera sin vardag), koncentrationssvårigheter och sensoriska problem kan leda till stressiga situationer för personer med adhd.
Det är viktigt att hantera dessa symtom och undvika stress, eftersom stress också är en vanlig utlösande faktor för migränanfall. I en studie som utfördes av American Headache Society uppgav 4 av 5 personer att stress var en migränutlösande faktor för dem.
Många människor med migrän kämpar också med migränbaksmälla efter en attack. Detta innebär att de inte känner sig som vanligt på flera timmar eller till och med dagar efter att huvudvärken har gett med sig. Problem med att komma i balans efter en attack kan förvärra adhd-symtomen och dess följder (prokrastinering, oförmåga att fokusera etc.). De kan orsaka mer stress, vilket i sin tur kan göra att migränanfallen kommer oftare.
En annan koppling kan vara hur adhd och oregelbundna dagliga rutiner påverkar migrän.
Personer med adhd har ofta svårt att följa rutiner, hantera vad och när de ska äta och att dricka tillräckligt mycket. Jag kämpar med att hålla mig till rutiner. Jag äter aldrig vid samma tid på dagen. Ibland kan hyperfokusering få mig att glömma bort att äta helt och hållet.
Om man försummar sina grundläggande behov kan det tyvärr utlösa migrän.
Fem sätt som adhd påverkar min migrän (och hur jag försöker hantera dessa)
När man är helt uppslukad av det man håller på med eller, tvärtom, blir handlingsförlamad och har svårt att göra någonting alls, är den första tanken inte att dricka vatten.
Men om jag inte dricker tillräckligt får jag snart betala priset. Jag blir dimmig i huvudet, tankarna blir röriga och jag får intensiv huvudvärk.
Det är inte alltid jag märker av dessa symtom förrän det är för sent. Vid det laget är jag för fokuserad på smärtan för att kunna koppla den till vätskebrist. Min adhd gör att jag ofta glömmer sambandet mellan vätskebrist och migrän. Jag ser det inte förrän i efterhand.
Jag hanterar sådana situationer genom att dricka mycket, oftast kallt vatten. Det gör inte att huvudvärken slutar direkt men jag måste ändå dricka, även om jag är för sent ute för att undvika huvudvärken. Om jag kan, lägger jag mig sedan i ett mörkt rum och har något kallt på huvudet.
För att sådana här situationer inte ska uppstå har jag gjort det till en vana att hålla koll på hur mycket jag dricker varje dag. Jag dricker mycket mindre när jag är upptagen, distraherad eller ute och roar mig med vänner, så jag har alltid en flaska juice med mig.
Av erfarenhet har jag lärt mig att jag inte kommer ihåg att stanna och köpa något att dricka när jag är på utflykt. Om jag är upptagen med något är det enklare att ha en flaska bredvid mig än att gå undan till köket och hälla upp något att dricka.
När jag inte äter kan jag få outhärdlig spänningshuvudvärk. Jag känner att jag är hungrig och håller på att få huvudvärk av hungerkänslorna, men jag har 100 % fokus på mina vänner och sätter mina egna behov åt sidan tills det är för sent.
Dessa situationer inträffar ofta – särskilt eftersom många av mina vänner också har adhd.
Jag löser det genom att ställa ett larm på telefonen för när jag behöver äta middag. Jag har också energibars i ryggsäcken som jag kan äta som mellanmål. Om jag ska vara ute hela dagen ber jag min mamma ringa mig för att kolla att jag inte har hoppat över några måltider.
När man har migrän är det viktigt att få tillräckligt med sömn för att förhindra anfall och återhämta sig.
Jag vet inte heller vad ”hälsosam mängd” är. Men eftersom jag har adhd ligger jag ofta i sängen med miljarder tankar som rusar i huvudet, som jag inte kan stänga av. Jag är vaken långt in på småtimmarna, vilket leder till dålig sömn och svår migrän.
Jag hanterar detta med en sömnrutin och sömnhjälpmedel. Jag läser varje kväll tills jag är så trött att boken ramlar ner i ansiktet på mig. Jag använder en lugnande lampa som kastar ljusvågor av olika färger i hela sovrummet och får mig att slappna av. Jag lyssnar på en app som spelar upp ljudet av regn.
Jag har försökt att göra mitt sovrum till en lugn fristad, vilket brukar fungera.
Obs! Experter rekommenderar att vuxna sover mellan 7 och 9 timmar per natt, även om det kan variera beroende på ålder och individuella behov.
Hyperfokusering omfattar allt ovanstående och är ofta orsaken till att man inte äter, dricker eller sover ordentligt.
Som namnet antyder handlar hyperfokusering inte om brist på fokus utan för mycket fokus, oftast under längre perioder. Många med adhd kan inte välja vart de ska rikta sin intensiva koncentration, så hyperfokusering kan vara en förbannelse snarare än en superkraft. Tänk dig att du har en deadline på jobbet men istället ägnar timmar åt ett favoritprojekt.
Långvarig, obruten koncentration innebär att jag kämpar mig igenom migränsmärtan för att fortsätta med mitt arbete. Jag har stannat uppe långt in på natten för att se klart en tv-serie, rita klart en teckning eller sy klart något och det slår alltid tillbaka. Migränen jag får av detta kan vara i flera dagar.
För att motverka detta planerar jag in ordentliga pauser innan jag fortsätter med ett projekt. Tyvärr är det lätt att strunta i ett planerat schema när man är uppslukad av stunden. Att bryta hyperfokuseringen är något jag kämpar mycket med och jag håller fortfarande på att lära mig hur jag ska hantera det.
Om jag märker att jag håller på att bli helt absorberad av något försöker jag hitta sätt att bryta det. Det kan vara tillräckligt distraherande att ringa en kompis för att bryta hyperfokuseringen. När vi pratat klart har det inre kravet att fortsätta avtagit eller försvunnit.
Som jag sa tidigare förvärras migrän ofta av stress, och adhd är ett stressande tillstånd.
Även om det inte är ett officiellt symptom för diagnos anser många människor med adhd att en av det svåraste sakerna är att hela tiden kämpa med sina känslor och ha en känsla av att bli avvisad.
I mitt fall ifrågasätter jag ständigt om folk tycker om mig. Jag lyfter fram att jag har sagt fel saker långt efter att jag har sagt dem. Jag oroar mig över att jag är för känslig, att jag pratar för mycket och överdriver, att jag inte är tillräckligt uppmärksam eller att jag råkat avbryta någon. Listan kan göras lång.
Det är inte lätt att få grepp om detta, men det hjälper att prata med andra neurodiversiva personer och få deras åsikter om saker jag oroat mig för. Jag försöker att tycka om och inte vara för hård mot mig själv. Viktigast av allt är att jag ser till att umgås med människor som känner och stöttar mig.
Ett allmänt tips är att det är bra att skriva dagbok. Jag gör anteckningar och för dagbok över min huvudvärk. Detta gör att jag kan se kopplingar mellan migränsymtom och utlösande faktorer som jag noterat under dagen. Jag gör mina anteckningar i telefonen så att jag har dem lätt tillgängliga.
Att leva med adhd och migrän har sina utmaningar, men det finns definitivt sätt att hantera det på. Jag hoppas att du hittar ditt sätt.
Den information som presenteras är endast avsedd för utbildningsändamål och inte som specifika råd för utvärdering, hantering eller behandling av någon sjukdom.
NPS-SE-NP.00196 Januari 2025